Möt Anne & Anders

För precis tio år sedan stod Svensson i ett avgörande vägval. »Vi började förstå att det inte kommer att räcka med att göra fantastiska produkter med tanke på hotet från allt fler kopior. För att fortsätta expandera var vi tvungna att förändra hela vår struktur och vårt sätt att tänka«, berättar vd:n Anders Ludvigson. Den insikten blev startskottet för en omtumlande men väldigt lyckosam förändringsresa för en av Sveriges äldsta textilindustrier.

»För att fortsätta expandera var vi tvungna att förändra hela vår struktur och vårt sätt att tänka.«

I dag går verksamheten bättre än på väldigt länge och Anders berättar att »hade det varit möjligt hade vi gärna ökat produktionstakten med ytterligare 50 procent«. Något som också uppmärksammats runt om i världen. I oktober 2017 kom Svensson – som har dotterbolag i USA, Sydkorea, Holland och Kina – med på London Stock Exchange Group’s lista över »Europas 1 000 snabbast växande och mest inspirerande företag«. Nu är målsättningen att ta sig från drygt 700 miljoner kronor i omsättning till att på sikt bli ett miljardföretag.

Men för att förstå bakgrunden till denna framgångssaga måste vi börja historien i en annan ände. Svensson står sedan slutet av 1970-talet på två ben: Det var då den tekniske chefen Göran Henningsson fick en snilleblixt att vid sidan av inredningstextilierna även satsa på klimatväv till professionella växthusodlare.

Idén kom ursprungligen från radiokändisen och trädgårdsexperten Sven Gréen som tipsade om att göra gardiner för växthus för att spara energi. Sedan dess har Svensson kommit att bli världsledande på klimatväv och säljer i dag till över 130 länder, men det är i inredningstextilierna som arvet och ursprunget finns. Det var nämligen med dem som allt startade i Kinna i Västergötland 1887 när Annes och Anders farfarsfar Ludvig Svensson, som börjat sin karriär som förläggare, köpte den första vävmaskinen för undanlagda pengar.

I bygden fanns förutsättningar för att driva textilindustri. Här fanns vattenkraft till produktionen, men framför allt fanns här duktigt folk som kunde hantverket. Så kallas Sjuhäradsbygden i folkmun fortfarande för »Tygriket«, som en påminnelse om att en rad framgångsrika textilfabrikörer verkat här genom åren. De flesta är numera borta, men Svensson finns kvar och drivs vidare i den fjärde generationen. Så kretsar än i dag mycket av livet i Kinna runt företaget som Ludvig Svensson grundade för 130 år sedan. Man är kommunens största privata arbetsgivare och merparten av produktionen sker fortfarande i den röda tegelfabriken som byggdes runt förra sekelskiftet.

En historia och ett arv som förpliktigar. 2015 tog Anders över som vd efter sin syster Anne Ludvigson, som gick vidare till att ansvara för Ludvigson Invest som äger Svensson och som också förvaltar bolagets övriga tillgångar, däribland skog, fastigheter och bostäder. Ledningen för Svensson har sedan länge förstått att utan bra bostäder och skola utarmas orten. Svensson är Kinnas livsnerv, men beroendet är som i alla bra relationer ömsesidigt.

»Vi skulle aldrig kunna flytta fabriken härifrån. Textilkompetensen vi har i Kinna går inte att hitta någon annanstans. Orten ingår i vårt dna och vi vill bidra till att den fortsätter att utvecklas så att folk vill leva och verka här«, säger Anne. Anne och Anders är uppvuxna i Kinna och bokstavligen födda in i familjeföretaget. Anne minns hur hon satt på kontoret och kopplade telefonsamtal i en gammaldags telefonväxel. På den tiden flöt det sociala livet till stor del ihop med företagandet och föräldrarna hade representationsmiddagar i hemmet som låg alldeles intill fabriken.

Innovation för kundens vardag

Textilproduktionen gick på högvarv i bostadsbyggandets Sverige, och så starkt var Svenssons varumärke att 1985 blev man till och med en del av den svenska valrörelsen. Tre år tidigare hade Olof Palme efter ett tips från finansminister Gunnar Sträng nämnt Svensson i sitt årliga tal i Almedalen. Nu inledde Palme, som då var statsminister, valkampanjen med att även besöka Svensson och slog i ett berömt tal fast: »Går det bra för Ludvig Svenssons gardinfabrik går det bra för Sverige.«

Men tillbaka till nutid och det där avgörande beslutet 2007. »Vi var visserligen branschledare, men vi befann oss också i ett läge när vi kände att det var svårt att ta de riktigt stora tekniska stegen. Vi behövde skapa en kultur som bättre fångar upp alla goda idéer, och att gå från att enbart leverera produkter till att bygga nya relationer och erbjuda våra kunder tjänster och lösningar för att bli en del av deras vardag«, berättar Anders.

Man tog in innovationskonsulter och affärsutvecklare och skapade nya arbetssätt över avdelningsgränserna och började metodiskt vända på varenda sten i verksamheten. Allt gicks igenom. »Detta blev början på något nytt. Tidigare hängde mycket på oss i ledningen, men vi förstod att om vi ska kunna fortsätta växa måste vi ha initiativkraft från många fler. Om man sätter ihop resurser och team från olika avdelningar, då börjar det hända grejer.« Eller som Anne uttrycker det: »Det räcker inte med några få soloartister, det krävs en hel orkester för att få det att fungera.« Vilket inte bara är vackra ord som ser bra ut i en företagspresentation, utan man lever verkligen som man lär. Alla som börjar på Svensson, oavsett position, måste praktisera i produktionen. Det gäller att förstå hur saker och ting fungerar i grunden. Ur detta föds engagemang och stolthet.

»Om man sätter ihop resurser och team från olika avdelningar, då börjar det hända grejer.«

Så har alltid det förstklassiga hantverket varit Svenssons signum. Som ett premiumvarumärke och branschledare sparas det inte på några kostnader när det kommer till att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för produktionen. Svensson har alltid haft en unik resurs i en helt egen forsknings- och utvecklingsavdelning, vilket både bygger oberoende och en tydlig varumärkesidentitet. Genom att i alla led stå på egna ben och vara en branschledare har Svensson stora fördelar gentemot konkurrenterna, vilket inte minst visade sig i lågkonjunkturen i slutet av nollnolltalet. Svensson klarade sig någorlunda helskinnade, trots att utmaningarna nog blev avsevärt större än vad man någonsin hade kunnat föreställa sig. Samtidigt som Lehmankraschen drog med sig världens banker i finanskrisen 2008 så hade det skett en överetablering av växthus i Holland. På ett år försvann 60 procent av marknaden för Svensson, något som rimligen borde ha varit förödande för vilket annat företag som helst.

»Visst var det tufft när vi tvingades till nedskärningar, men i kombination med väldigt goda råd från våra styrelsemedlemmar och medarbetare som ställde upp mer än vad man kan förvänta sig i dessa svåra tider, så tog vi oss igenom lågkonjunkturen utan att tappa alltför mycket fart«, berättar Anders. Då underlättade det säkert att vara ett familjeföretag och slippa ta hänsyn till kvartalsrapporter och oroliga aktieägare. »Jag får ibland frågan ›hur vågar ni göra de investeringar som ni gör?‹. Jag antar att svaret är att ›vi vet inte bättre!‹. Även om man nog blir blind för riskerna. Samtidigt kan man inte gå omkring och oroa sig över att man har ett 130-årigt arv att förvalta.«

Lösningar som gör skillnad

Själv ser Anders sig först och främst som en »sponsor« av goda idéer. »Jag är en person som vill skapa förutsättningar för laget, och som älskar att ställa frågan ›varför?‹. Allt måste ha en metodik och en förklaring, annars faller det.« Svensson står i dag bättre rustat än någonsin tidigare, »till och med bättre än under byggboomen på 1970-talet«.

Dessutom ligger Svenssons produkter rätt i tiden. Vi måste förändra vårt sätt att leva och handskas med miljön och våra gemensamma resurser. Här kommer växthus spela en allt större roll för en mindre energikrävande men också effektivare livsmedelsproduktion där Svenssons produkter verkligen kan göra en skillnad. Nästa steg i utvecklingen för Svensson blir att föra samman de bägge affärsområdena. Det finns en växande marknad för inredningstextilier med smarta funktioner. Textilier som både tillför estetiska värden och som optimerar klimatet. Här kan de två kompetenserna smältas samman, förutspår Anders. Viljan att skapa mervärden löper som en röd kunskapstråd genom verksamheten.

»Många odlare lever med tuffa marginaler, och här har vi resurser och experter som verkligen kan bidra till en positiv utveckling. Vi kan hjälpa dem att skapa bättre produkter med kortare odlingstid och samtidigt sänka energiförbrukningen. Samma sak gäller för våra inredningstextilier, precis som vi pratar klimat med odlare ska våra experter kunna prata inomhusklimat och komfort med inredningsarkitekter. Det finns stora hälsofördelar med textilier men också pengar att tjäna för fastighetsägarna. Vi ska inte bara sälja produkter, vi ska sälja lösningar.«

Och det är kanske ur det resonemanget som den verkliga Svenssonandan föds: »Det är fantastiskt att veta att vad vi producerar faktiskt bidrar till en lite hållbarare värld och en säkrare livsmedelsproduktion. Det är en rätt skön känsla när man går till jobbet, att känna att man bidrar.«