Vad pandemin lärde oss om ljud och arbetsmiljö

När vi återvände till kontoret efter två års hemarbete under pandemin kunde vi börja jämföra arbetsmiljöer på ett sätt som många inte gjort tidigare. Tillsammans med den senaste forskningen har det lett fram till några intressanta insikter som Svensson delar med sig av här.

​

Designing sounds / Vad pandemin lärde oss om ljud och arbetsmiljö

Covid-19 påverkade både hur och var vi (med kontorsarbete) utförde våra jobb. När vi sedan kunde återvända till kontoren förväntade vi oss mer flexibla lösningar än tidigare för var vi skulle utföra vårt arbe

Problem i aktivitetsbaserade kontor

Enligt en undersökning från 2021 föredrar nu de flesta att arbeta hemma mellan en och tre dagar i veckan. Efter att ha vant sig vid hemarbete – med färre störningsmoment i arbetsmiljön – märker folk nu tydligare de brister som finns i utformningen av dagens kontorsmiljöer, och vill därför inte vara på kontoren lika ofta som tidigare.

Det är i första hand kontor med öppen planlösning och aktivitetsbaserade kontor som ger upphov till störningsrelaterade problem, eftersom de sällan har arbetsytor som stödjer koncentration och ostört arbete. Vilket leder oss in på ämnet ljudmiljö.

Dagens åtgärder och direktiv

När det handlar om arbete med ljudmiljö i dagens kontor handlar större delen av metoderna om att minska oönskat buller. Både forskning och lagstiftning har fokuserat på hur källor till ”oönskat ljud” kan hanteras, och hur vi blir störda av ljuden.

Mönstret är tydligt: Officiella föreskrifter som Europeiska bullerdirektivet samt tekniska riktlinjer från EEA och WHO handlar enbart om att minska miljöbuller och bullernivåer. Det innebär att ljudmiljöer bedöms och åtgärdas utifrån decibelnivåer.

Men hur en ljudmiljö uppfattas är mycket mer komplext än bara summan av dess decibel.

Vad vi kan lära oss

Till exempel har forskning visat att ljud som inte är meningsfulla för den som hör dem kan vara riktigt obehagliga (även vid låg decibel). Och att ljud som kommer från ljudkällor vi tycker om upplevs som behagliga även om decibelen är hög.

Att då endast sänka decibelnivån kan alltså inte garantera en bättre ljudmiljö på kontoret. Tvärtom, vittnar forskningsrapporter om, kan för tysta miljöer faktiskt bidra till en känsla av ångest och oro. Och ironiskt nog är ett av de stora problemen i kontorslandskap idag att de har blivit för dämpade, samtidigt som många människor trängs på en för liten yta. Där störs vi mer av andras prat än av buller.

Ett tankeexperiment

Så för att testa att omsätta de här lärdomarna: Lek med tanken att vi ska utforma ljudmiljön på en arbetsplats tillsammans. Vi glömmer bort ljudrelaterade direktiv och byggkrav en liten stund, och fokuserar istället på utmaningen att skapa en balans mellan olika funktioner i rummet. En balans som passar grupper eller team – samtidigt som det finns möjligheter för individuella behov.

Tänk också att vi skapar för en individuell upplevelse av ljudmiljön som beror på en mängd olika faktorer. Vad är det för typ av arbetsuppgifter som utförs, vad är komplexitetsnivån? Hur ser möjligheten ut att både kunna samarbeta med kollegor och att jobba koncentrerat för sig själv, på en och samma plats?

Att tänka på flera sinnen

Slutligen vill vi också slå ett slag för det som vårt koncept Designing sounds handlar om; att en ljudmiljö inte bara handlar om hörsel. Vad vi hör påverkas också av andra sinnen, som doft och känsel till exempel. För att inte tala om syn och rumsupplevelse. Alltså kan vi påverka människors intryck av ljudmiljön genom den visuella och spatiala designen av rummet de befinner sig i.

Många av de ”post-pandemiska” insikterna i den här artikeln kommer från kontorsdesign, men de gäller minst lika mycket i utformningen av skolor, sjukhus och andra miljöer där vi delar rummet med varandra.

Redan innan covid-19 visste vi del om nivåer, buller och störningar – men kanske var det först när vi var tillsammans igen efter pandemin som vi förstod vad allting betydde.

Artikeln är skriven av Martin Ljungdahl Eriksson, doktor i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande, som forskar om att använda ljud som designelement för att påverka upplevelser och beteenden.