Vad forskningen kan lära oss om ljudmiljön

En bra ljudmiljö som samspelar med den visuella designen och ger en meningsfull helhetsupplevelse är viktig för vår hälsa och vårt välbefinnande. Men vägen dit är minst sagt en balansgång, med faktorer som påverkar både utifrån och inifrån oss själva.

​

Designing sounds / Vad forskningen kan lära oss om ljudmiljön

Att sänka ljudnivåerna är en del av att skapa en bra ljudmiljö, men det långt ifrån tillräckligt. Inte minst är det viktigt att komma ihåg att vår upplevelse av ljudmiljön är subjektiv och påverkas av våra tidigare erfarenheter och individuella preferenser. Redan här blir det klurigt.

Två personer som befinner sig i samma ljudmiljö kan uppleva den på olika sätt på grund av olika fokus på ljudkällor, förförståelse och tidigare erfarenget av ljuden i ljudmiljön eller olika aktiviteter som påverkar deras upplevelse.

Till exempel kan en person som utför arbetsuppgifter som kräver hög koncentration i en öppen kontorsmiljö uppleva en viss ljudnivå som störande, medan en annan person som utför mindre kognitivt krävavande uppgifter i samma miljö kanske inte påverkas på samma sätt. 

Dags att lämna det traditionella bakom oss

Många arbetsplatser, särskilt de med öppna kontorslandskap, står inför utmaningar när det gäller ljudmiljön. Traditionella metoder som fokuserar på decibelvärden och att eliminera störande ljud kan leda till en alltför tyst miljö som inte gynnar produktivitet eller trivsel. Forskning visar att en optimal ljudmiljö kräver en balans mellan funktioner som passar både grupper och individuella behov vid planering och utformning av ljudmiljöer.

Ljudmiljön påverkar vår upplevelse på ett individuellt och subjektivt sätt. Men konventionella metoder för att mäta och utvärdera ljudmiljöer tar oftast inte hänsyn till detta faktum.

En komplex lösning

Vi behöver bli mer medvetna om människors behov och preferenser när vi arbetar med ljudmiljöer. Det finns ingen universell lösning som fungerar för alla, utan vi måste skapa en ljudmiljö som är anpassad för olika arbetsuppgifter och individuella behov.

Det är inte tillräckligt att enbart minska ljudnivåerna, utan det är också viktigt att skapa en miljö som är anpassad för de som arbetar där. En ljudmiljö som inte är skapad med hänsyn till dessa faktorer kan skapa störningar i arbetsmiljön och påverka produktiviteten och trivseln negativt.

Samspel för hälsosam miljö

För att skapa en hälsosam och trivsam arbetsmiljö är det viktigt att ha en helhetsinriktad syn på designen. Till exempel kan otillräcklig belysning påverka hur vi uppfattar ljudmiljön. Och om en arbetsplats har för mycket visuell stimulans, kan det leda till en överbelastning av sinnena och en stressande arbetsmiljö.

Därför är det viktigt att skapa en visuell design som kompletterar ljudmiljön och som främjar produktivitet och trivsel. Textila inslag, och alltså inte bara till exempel ljudabsorbenter i taket, är ett exempel på material som tillför både funktion och visuell harmoni. Något dynamiskt som bryter av, ramar in eller kompletterar.

En god arbetsmiljödesign – skapad ur en tydlig tanke kring former, färger och dämpning, men också med utrymme för ljud – tar hänsyn till hur alla element samverkar för att skapa en helhetsupplevelse som är hälsosam och behaglig att vistas i.

Vi måste börja se, känna OCH lyssna för att förstå om det låter bra.

Artikeln är skriven av Martin Ljungdahl Eriksson, doktorand i informatik med inriktning arbetsintegrerat lärande, som forskar om att använda ljud som designelement för att påverka upplevelser och beteenden.